Jag håller andan

och vågar knappt tänka på sjukdom eller om jag har klarat mig den här gången. Så det lägger jag åt sidan nu.

Hälsan är verkligen det viktigaste vi har. Lillkillen fick sova i natt och det fick jag också. Det känns bra och positivt.

Annars känns det mest som jag har fastnat och verkar inte komma någonstans i någonting. Fast jag tror det beror på att det jag håller på med är en typ av mellanjobb där det verkar som att man inte kommer någonstans eftersom en del jobb är sådant som ska ta en framåt till den punkt då man kommit någonstans.

Skrivandet är det som kommer mest i kläm just nu. Det känns i kroppen. Jag lever med en sådan saknad varje dag. En fruktansvärd längtan efter orden som ska bilda min tredje berättelse. Fast den lever i mitt huvud så jag antar att den mognar mer och mer efterhand som dagarna går ändå.

Skrivinspiration är något jag gärna ägnar mig åt för att få lite bränsle till själen. I dag pratar Joshua Henkin om skrivarprocessen. Att läsa är viktigt. Jag läser även om det inte blir så mycket som jag skulle önska. Man måste skriva såklart och man måste behandla skrivandet som ett jobb. Vad jag önskar att jag kunde använda hela dagen till att skriva och försvinna in i mina berättelser. Verkligheten tillåter tyvärr inte det. Men när jag får skriva är jag i sjunde himlen. Snart ska jag dit igen. :)