Gott nytt år

får jag önska så här precis innan 2014 har gjort sitt och 2015 ska ta vid.

Vi var i kyrkan idag för att lyssna på nyårsbönen. Dottern ska konfirmera sig nästa år och behöver uppleva kyrkans olika budskap. Det är bra för oss andra som kanske inte alltid är så bra på att besöka kyrkan annars. Prästen pratade om hur man kan se på det nya året som att man går in i en öppen famn. Det tycker jag var en mycket fin beskrivning. Allt är möjligt. Och har man tur är det varmt och fyllt av hopp i den famnen. Det är en mäktig känsla, den att man öppnar ett helt nytt kapitel i livet. Ett som man har möjlighet att fylla med precis vad man vill.

Så jag vill önska er alla ett fantastiskt och helt underbart nytt år! Det gör jag självklart med något jag tycker väldigt mycket om. Musik och dans! Så ny höjer vi glasen med bubbel och skålar in det nya året som jag hoppas och tror ska bli det bästa någonsin!

Det kom ett mail

som fick hjärtat att sjunga! Högt och ljudligt.

För det var så att jag fick ett mail från Ariton förlag! Precis innan julafton fick jag den mest fantastiska presenten. Du är utvald att tillsammans med omkring 20 andra författare medverka i sju novellantologier med temat "De sju dödssynderna". Vilken ära. Men det är läskigt och tvivlen försöker hela tiden ta ett rejält tag om mig. Samtidigt är det den mest spännande och utmanande uppgift jag tagit mig ann. Jag vill och jag kan. Dödssynderna är ju enligt min mening fantastiskt spännande att skriva om. Högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. Så nu är det bara att skriva. Utmaningar är till för att övervinnas. Jag ser otroligt mycket fram emot ett helt fantastiskt nytt år. 2015, jag är redo!

Jag är riktigt, riktigt dålig

på att skriva blogginlägg just nu!

Just nu har jag massor att göra. Men tankarna vill inte ta form, i alla fall inte åt ett och samma håll. Måndagens bokrelease och alla möten där gav mig så mycket energi att det tycktes svämma över. Så mycket att jag faktiskt svävade hem till mitt hotell trots häftigt regn och ett löjligt litet paraply. Vad gör väl sådant när tanken och hjärtat är fullt av värme och inspiration. Men tisdagen gav mig en knuff ner i verklighetens kalla källare. Där har jag fastnat en stund. Inte så mycket för att jag inte kan kravla mig upp igen, utan mer för att jag inte riktigt vet åt vilket håll.

Nåja, det finns faktiskt ingen tid för att kravla omkring utan mål. Alla vägar bär ju trots allt uppåt, på ett eller annat sätt.

Då så, då kör vi igen!

Fastnat igen

i min novell trots att jag trodde jag hade koll. Maken hade en del frågetecken som jag måste fundera på. Jobbigt, men det är bara att kämpa på. Iväg ska den.

Frågan nu är hur tydlig ska man vara. Själv gillar jag när det inte är övertydligt och när man får tänka till lite själv. Fast det får jag fundera mer på i morgon för nu är det dags för föräldramöte nummer tre den här veckan.

Jag kör lite pausmusik på det som lite kompensation för min frånvaro här på bloggen och dessutom på era bloggar.

Livet pågår mest i bilder just nu

eftersom vi har lagt in en mycket låg semesterväxel hos oss.

Jag tänker att jag ska göra så mycket men det går långsamt, mycket långsamt. Lever långsamt tillsammans med barnen. Vet att den här tiden är så kort. Allt för kort. Igår var det mest regn hos oss och vi satt inne och såg på tv mest hela dagen. Det är mysigt det också. Idag har jag legat i solen och lyssnat på Sommar i P1. Ljuvligt. Så jag önskar lite för mig själv. Make it last.

En stilla önskan

om en riktigt skön Valborg!

En gång i tiden firade vi alltid den sista april i Uppsala, med buller och bång och alla härliga traditioner. Numera är det mycket stillsamt och Valborg har förlorat lite av sin charm. Inte ens champagnefrukosten har fått följa med oss till Skåne. Det är lite trist egentligen. Men var sak har sin tid. Maj vare välkommen!

Bara en skön dag

utan några egentliga måsten.

En riktigt härlig dag med andra ord. En sådan man behöver lite då och då.

I dag blir det lite annorlunda skrivinspiration i musik och bild. Låt tanken få vandra fritt.

Magnolian har börjat slå ut

och de är fantastiskt vackra.

Det är överhuvudtaget så vackert ute just nu när färgerna håller på att erövra naturen igen.

Men den tunga känslan efter gårdagen hänger definitivt kvar här i Helsingborg. Hos mig gör den det definitivt. Samtidigt får man inte bli uppgiven utan istället försöka göra allt för att jobba för en förändring i samhället. Men det är svårt att tänka på alla de människor som drabbats och nu inte längre kan njuta av våren eller livet överhuvudtaget. Det gör ont i mig.

Då var det dags

igen. En hel vecka har gått utan att man knappt hann blinka. Galet är vad det är. Fast det innebär ju att våren snart är här. Solen, värmen, de lätta sommarkläderna, utelivet, bara ben och de underbara flip flopsen. Visst låter det ljuvligt!

Men vi är inte där än och det är mycket som ska hinnas med innan vi är där. Let´s Dance till exempel som börjar just i kväll. Och fredagsdansen som är just Let´s dance med Ola & The Janglers i en härlig nostalgitripp tillbaka till 60-talet.

Det blev lite bättre

under dagen, men nu är huvudvärken tillbaka igen. Inte, inte kul!

Nu är jag verkligen redo att bli frisk. Fast jag vet inte hur stor chans det är för det. Lillkillen vaknade med feber och huvudvärk i morse. Och vem kan hålla sig ifrån en sådan goding! ♥

Trots allt har jag hunnit jobba en hel del under tiden som huvudet hängde med. Kanske är det därför det inte gör det längre. Nu ska jag ägna mig åt skönt soffhäng med familjen en stund.

Mer musik. Både för själen och för kroppen. Stay alive med Jose Gonzalez. För det är en sådan dag.

Lite tungt i huvudet

och en liten aning i sinnet.

Jag fick den första refuseringen i dag. Knappt tre veckor efter att det skickades till förlaget. Det var ett av de största förlagen så det var väl egentligen väntat, men just idag kändes det ändå tungt. Kanske för att min kropp och själ inte är på topp alls, snarare tvärtom. Det som inte är friskt i kroppen vill inte riktigt försvinna. Trist! Men i morgon är en annan dag och den hoppas jag är fullkomligt strålande.

Det är ju sportlov hos oss nu så vi har det väldigt mysigt och skönt annars. Fast det måste ju jobbas också och just nu känns det lite rörigt på kontoret. Det är mycket som hänger i luften på en gång så det gäller att försöka hålla allt på rätt plats.

Idag får det bli lite musik. Stillsam och upplyftande sådan som passar precis idag. You´ll be okay med A great big world.

Varmt välkommen hit

till min nya plats i cyberspace. Elvis får hjälpa mig att välkomna er till min värld bland orden. Lite stjärnglans kan aldrig skada.

Man måste synas för att finnas och nu finns jag äntligen. Här fortsätter det ungefär som innan men vem vet var det kan sluta. Allt är inte färdigt på min nya sida, men det kommer snart att vara det. I maj kommer antologin #Älskanoveller med min novell Hjärtsträngar ut och den resan kommer självklart att finnas med här. Precis som mina tankar runt livet i allmänhet och skrivandet i synnerhet. Och självklart mitt arbete med och mina förhoppningar om utgivning av mina andra manus. Två färdiga och ett under arbete.