När man inte hinner med orden

som vill komma fram så gör de det till slut i alla fall.

Jag har haft så mycket att göra med det där andra att jag inte hunnit skriva den här veckan. Det är inget som gillas av min skrivarsjäl så i går natt vid halv tre tiden trängde sig en novell på mig. Jag tänkte bara skriva ner de första meningarna så att jag inte skulle glömma dem, men innan jag hinner fatta vad som hänt har jag skrivit hela novellen och klockan är halv sex på morgonen. Sedan försökte jag somna trots att jag var full av skrivadrenalin. Fyra timmar senare dök en ny novell upp och det gick inte att sova mer så jag började skriva på den istället. Tills maken kom in och undrade om det kanske var dags för frukost. Så kan det också gå när man försöker ignorera orden och inte följer sin längtan efter att skriva utan gör annat. Det går inte att stoppa orden. De är en del av mig. Eftersom jag fortfarande inte är riktigt frisk får jag lida för det i dag med huvudvärk och trötthet. Men det är det värt för det kändes så fantastiskt härligt att få skriva igen.

Lite skrivinspiration passar bra idag. Det handlar om att hitta sin egen röst. Det handlar nog mest om att läsa böcker i sin genre och att skriva, skriva, skriva.