Härliga måndag

och ännu en skön vecka framför mig! Jag undrar vad för underbart som ska hända den här veckan? Och så har det ju blivit juni. Sommaren har börjat på riktigt.

Utomhus är det ju bara helt fantastiskt fortfarande. Jag vill knappt sova för det är så ljuvligt att höra fåglarna kvittra. Och vår helt ljuvliga rhododendronhäck blommar som allra bäst just nu. Vi flyttade in i vårt hus i februari och när den här häcken blommade kommande vår blev vi fullkomligt överraskade. Den är helt galet vacker.

Jag hade tänkt mig att sätta mig och fortsätta skriva på manus nummer tre idag. Det blev inte så för det blev en massa annat istället. Lillkillen skulle göra och få iväg sin inbjudan till sin födelsedagsfest. Sedan har jag hämtat barn i skolan. Vi har varit nere på strandpromenaden där barnen badade. Och så har jag njutit av solen på altanen en liten stund. Ett absolut njutbart liv på alla sätt.

Visserligen ska det bli vackert väder i morgon också, men jag ska verkligen ta mig i kragen och skriva på manuset i alla fall. Jag har ju längtat så mycket. Nu är det dags.

För att befästa det behöver jag lite skrivinspiration. Den här gången i form av kloka ord från Neil Gaiman. Sätt ett ord efter ett annat och repetera sedan tills du är färdig. Och berätta din historia. Bara du kan berätta just din historia. Precis så!

Releaseyra

utan dess like.

Rhododendron började så smått slå ut när vi lämnade vår hemstad, nästyngstingen och jag. Det var så mysigt att åka iväg bara han och jag. Vår första destination var Uppsala och svärföräldrarna.

Vi lämnade våra saker och blev bjudna på fika innan vi blev skjutsade till Vänge där Eva Ludvigsen hade sin releasefest för Här och nu, efter att ha signerat på det lokala biblioteket. Nästyngstingen försvann fort iväg och lekte med de andra barnen som var där.

Eva hälsade välkommen med bubbel och tal. Det bjöds på grillad korv och en helt fantastisk tårta.

Och så pratade jag massor med de här fina.

Efter en helt underbar kväll med massor av härligt bok- och skrivprat åkte nästyngstingen och jag tillbaka till Uppsala.

Dagen efter shoppade vi lite och umgicks sedan med släktingar hela dagen. Nästyngstingen fick träffa efterlängtade kusiner. Han var dessutom själv mycket efterlängtad. En härlig känsla när man är nio, snart tio år.

Uppsala är vackert även när solen inte skiner.

Nästa dag var det dags för avfärd igen, den här gången blev det tidig morgon och tåg till Stockholm.

Vi hittade platsen för nästa release som var för Annika Estassy och hennes bok Croissants till frukost.

Böckerna stod förväntansfulla uppradade på ett bord.

Nästyngstingen fick i uppdrag att agera fotograf och gjorde det med den äran.

Underbara, intressanta och spännande samtal fördes och jag fick träffa många härliga människor. En del för första gången och en del som jag träffat många gånger förut. Känslan när man äntligen får träffa någon på riktigt för första gången efter att bara ha haft bloggkontakt innan. Oslagbar!

Man kunde ju inte önska sig en mer perfekt frukost. Helt underbar!

Författarinnan var självklart lyckligast av alla.

Och jag fick med mig ett signerat exemplar av den vackra boken.

Sedan fick jag mycket motvilligt lämna releasefesten, Annika och alla fantastiska gäster. Helt enkelt för att den var slut.

Toaletten runt hörnet var sagolikt vacker.

Stockholm var blött. Mycket blött! Därför blev väl inte Stockholmsbesöket med nästyngstingen riktigt vad jag tänkt mig. Men bra ändå.

Efter några timmar i Stockholm var det dags att åka tillbaka hem. På tåget läste jag Kupé och hittade reklam för boken jag just lämnat releasefrukost för. Coolt!

Nästyngstingen köpte med sig en "liten" bulle till fika under resan hem.

Resan gick strålande och till slut välkomnades vi av de böljande solgula rapsfälten. Kvällen avslutades med Let´s dance finalen. Och mys med hela härliga familjen.

Här hemma i Skåne hade dessutom den ljusaste av våra Rhododendron slagit ut i full blom. Jag är överfylld av inspiration. Och cirkeln är sluten.